Kossor har ganska långa, slemmiga och nyfikna tungor

Kossor har ganska långa, slemmiga och nyfikna tungor


Igår fick jag den fantastiska möjligheten att åka ut tillsammans med Maskaure Sameby. Det är tid för flytt av renarna till sommarbetet och det var ett spännande och arbete jag fick iaktta under dagen! Skickliga människor på skotrar, hundar och ett klockrent samarbete dem emellan. Genom skogar och över isar, med kameran i hand åkte jag snöskoter med Mathias, trots en nära-döden-upplevelse tackar jag ödmjukast för skjutsen
Känner mig fortfarande helt tagen av upplevelsen. -Ett kulturarv som jag finner viktigt att bevara.

Jag försöker ta några i taget, bilder alltså, sortera, märka upp ordentligt och lägga väldigt strukturerat, ett evighetsprojekt som aldrig kommer att ta slut. Känns tryggt.
Denna är en av alla kobilder jag tror att jag inte visat i bloggen tidigare.




Att hitta en kohage i all dimma är lycka!



Terapin hjälpte! Jag har för första gången stannat till vid en hästhage helt frivilligt

Hera och Vizzan! Jag är så glad att jag vågade mig in i hagen för att fota dom två tillsammans, jag som är/var livrädd för hästar! Men efter Susanns tålmodiga svar på alla min frågor om vad dom gjorde och hur dom betedde sig i olika situationer kände jag mig lite lugnare och traskade in i hagen, så större delen av fotosessionen hade jag tre hästar nafsandes i kragen och snusandes på halsen! Känner inte alls lika stor skräck inför de stora och ja.. vackra djuren!
