Tryggt.

Det är tryggt att krypa ihop och rulla in sig, så jag gör det igen. Nu.

Ett paradis.

Det är inte alls ofta jag gör landskapsbilder, ännu mer sällan som jag visar upp någon. Upplever dom oftast som rätt tråkiga och intetsägande, kanske är det så att jag just nu är färgad av upplevelsen när jag fotade denna att det är därför jag tycker om den?
Spelar egentligen ingen roll, jag gillar bilden just nu och det räcker.

Tack, jag bär det dagligen.

Klädd i mig.

I skydd av mörkret.