Jag vill även påstå att mina ögon är betydligt viktigare än kameran. Alla håller antagligen inte med mig. Den fråga jag oftast får är: Vad har du för kamera? Precis som om kameran skapar en bild. Kameran är ett redskap, varken mer eller mindre. Betydligt mer sällan kommer frågeställningen: Hur tänkte Du, och varför valde du att göra bilden just såhär?

Anledningen till att jag ens tar upp det är att jag blir provocerad. Det finns inga genvägar till en bra bild, inte ens den nyaste, finaste & dyraste kameran är tillräcklig. Jag har aldrig sett en kamera arbeta utan att någon styr den. En kamera arbetar aldrig ensam, inte ett optik heller.

Det är ingen kamera som tar mina bilder, det är jag som skapar dom. Från början till slut. Det är i mina ögon & min tanke som bilden tar form.

Jag upplever att fotografin för många är en sport att ha dyrast och finast utrustning. Det är upp till var och en, jag kommer inte att lägga nån värdering i det. Men för mig är det inte det viktiga och kommer aldrig att bli. Det är fotografiet & bilden som ligger högst i min prioritering.

Vill människor tro att utrustningen gör bilden -Varsågod! Jag kommer inte att försöka övertyga om nåt annat, var och en är salig i sin tro. Däremot har jag tagit beslutet att inte prata utrustning “bara för att”, vilket innebär att jag inte kommer att föra de konversationerna i framtiden utan vänligt hänvisa hit i fortsättningen.

Just nu känns det såhär, vem vet, jag kanske ändrar mig, lovar att meddela det i såna fall ♥

Inför min nya familjemedlem känner jag bara varm och djup kärlek! Vägvisaren som jag kallar henne

• Koppla in skrivaren trådlös mot bägge datorerna
• Säkerhetskopiera filer
• Konfigurera routern, just nu har vi inte ens ett lösenord på nätverket.
• Skapa delade mappar mellan datorerna.

Tror att det var allt, iaf det jag kom på nu…  -Tur att händiga kvinnor reder sig själva!! He he;-)

Jag är iaf riktigt sugen att snart igen ta ut blixtrarna i det fria och fortsätta experimenterandet!