För ett par dagar sedan var jag superduktig och gjorde iordning bilen för kallare väder, ja ni vet: motorvärmarkabeln, sop och iskrapa. Stoppade dessutom in kabeln och ställde tiden inför kommande dag! Kände mig så nöjd:) Varm! och gott skulle det bli
Några timmar senare kommer jag på att jag ska iväg på en liten sväng, snabbt innan apoteket stänger, tyckte det lät lite konstigt när jag skulle iväg men det slutade ju så jag bekymrade mig inte mer över det… Kommer hem och inser att jag kört av min kabel… Ledsen tog jag reda på den och gick in till gumman min med den. Höll på att börja grina, första dagen liksom!! det är ju en hel vinter kvar ju!!! Hon lovad iaf snabbt att hon skulle laga den.
Där trodde jag att detta var avklarat, men icke!!! Döm av min förvåning då jag hittar denna lapp i vårt trapphus!!! Jag gjorde det ju knappast med flit!! Det var ju en olycka som jag gärna hade vart utan!! Finns det verkligen människor som tror att man gör en sån grej i mening?? Och hur orkar man ens ringa till Bovärden om en sån sak? Och varför inte lämna den direkt i mitt brevinkast, den som såg det vet ju att det var jag och Skebo vet ju såklart vems parkeringsplats det är! Puckat enligt mig!
Ja, jag Lovar Skebo! När kabeln väl är lagad har jag inte tänkt köra av den igen! Ha ha!
